Vården och valet - Vad tycker partierna?

Skriven av Vården.se | 2022-09-05 08:18

Vad kan göras för att minska vårdköerna? Hur kan arbetsmiljön för vårdgivarna förbättras? Vi ställde några frågor till riksdagspartierna om deras vårdpolitik. Syftet var att få bättre förståelse för hur partierna vill driva sjukvårdspolitiken de kommande åren. Det är 4 frågor som så tydligt visar partiernas olika syn på hur vården ska styras.

Fråga 1. Vilka insatser bör göras för att minska kötiderna?

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet går till val på välfärdssatsningar som motsvarar 100 000 fler anställda och högre löner i svensk välfärd. Kötiderna beror på den personalbrist vi har i dag i sjukvården. Staten måste därför ta ett nationellt grepp för att förbättra vårdpersonalens arbetsvillkor genom t.ex. högre löner, fler anställda och förkortad arbetstid med bibehållen lön.

Liberalerna
För att se till att alla får vård i tid tror vi att de som arbetar i vården får bättre förutsättningar och arbetsmiljö. Därför vill vi genomföra en nationell, långsiktig satsning på fler bemannade vårdplatser i hela landet. Man behöver också uppgraderade föråldrade IT-systemen i vården som irriterar personalen som är mer vid datorn än med patienterna. Journalsystemen talar inte heller med varandra. Vi vill ha principen att man ska fylla i en uppgift en gång.

Moderaterna
Vi vill utöka kömiljarden och föreslår att alla medborgare i Sverige ges laglig rätt att söka både öppen och sluten specialistvård var som helst i Sverige. Och att det införs patientkontor (fysiska och digitala) och en nationell patientportal som ska ge tydlig och lättillgänglig information om t.ex. lediga behandlingstider, väntetider inom olika regioner och hos olika vårdgivare och visa vilka möjligheter till val av vårdgivare och vilka rättigheter som finns inom den lagstadgade vårdgarantin.

Centerpartiet
Vi var med och införde kömiljarden som har visat sig mycket effektiv. Vi vill att man ska kunna välja slutenvård i hela landet. Patienten måste redan på vårdcentralen få information om vilka vårdgivare – både i hemregionen och i andra regioner – som kan erbjuda vård inom vårdgarantins gräns. Därför föreslår vi att 1177 byggs ut till en nationell portal där patienten själv enkelt kan jämföra vårdgivares kvalitet och tillgänglighet.

Sverigedemokraterna
Staten behöver understödja regionerna med mer pengar och regionerna behöver prioritera sina kärnverksamheter, framför allt sjukvård. På något längre sikt krävs strukturella reformer, bland annat bättre samordning mellan regionerna under ett statligt paraply. Vidare vill vi skapa ett nationellt vårdgarantkansli som bland annat hanterar en nationell väntelista där ledig vårdkapacitet i landet tillgängliggörs. Detta skulle öppna upp för att de facto minska vårdköerna.

Kristdemokraterna
KD föreslår tre miljarder för åtgärder för att öka antalet vårdplatser och förbättra arbetsmiljön, så att köerna kan kapas och fler få sin vård i tid. Patienter och personal har plågats av vårdköer under många år. Pandemin medförde att de var nödvändigt att ställa om, men köerna blev ännu längre och personalen fick en allt sämre arbetsmiljö. Kristdemokraterna föreslår därför åtgärder för att öka antalet vårdplatser och förbättra arbetsmiljön, så att köerna kan kapas och fler få sin vård i tid.

Miljöpartiet
För att sjukvården ska hinna i kapp och kapa köerna behövs fler medarbetare, men också fler vårdplatser, något som kräver fler sjuksköterskor. Därutöver måste vi satsa på vårdcentralerna så att fler människor får vård i ett tidigt skede, vilket på sikt minskar behovet av sjukhusvård. Vi vill även införa en rikskö för cancervården, men även för vissa andra diagnoser.

Socialdemokraterna
Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen och säkerställa tillräcklig bemanning med rätt kompetens. Det kräver fortsatta investeringar i sjukvården och förbättringar i arbetsmiljö och villkor. Efter pandemin behöver regionerna kraftsamla och öka ansträngningarna för att komma till rätta med vårdköerna. De behöver också samarbeta mer omkring ledig kapacitet. Fler behöver även utbildas inom alla områden där det råder kompetensbrist – fler platser inom grund- och specialistutbildningarna samt platser för VFU. Även privata aktörer måste ta emot studenter och praktikanter inom högskola och yrkesvux.

Fråga 2. Ska vården förstatligas? Var tycker ni ansvaret för vården ska ligga och varför?

Centerpartiet
Vi anser att ansvaret för vården ska ligga kvar på regionerna. Det blir inte bättre om staten tar över och allt styrs från Stockholm. Vården ska finnas nära där människor bor och lever i hela landet. Istället behövs nationella krav på kvalitet, kapacitet och arbetsmiljö, kombinerat med lokalt utformade lösningar. Patienterna ska få mer att säga till om och medarbetarna större möjligheter att vara med och utveckla vården.

Kristdemokraterna
Staten ska ha huvudansvar för hälso- och sjukvården. Vi kan inte fortsätta med 21 sjukvårdssystem utan vill ha ett sammanhållet sjukvårdssystem för hela befolkningen och en mer jämlik vård. En del beslut bör flyttas från regionerna till staten och ännu fler beslut ska flyttas från regionerna ut i verksamheterna, till professionerna. Hälso- och sjukvårdslagens krav om en god och jämlik vård är svår att uppfylla med 21 självstyrande regionerna.

Miljöpartiet
Nej, vi anser inte att en gigantisk omorganisation är lösningen på vårdens problem eller vad hälso- och sjukvården behöver just nu. Däremot ser vi ett behov av mer statlig styrning för att förbättra vården och öka jämlikheten. Vi tycker att ansvaret ska ligga kvar på regional nivå. En fördel med det är att vården vid behov kan anpassas till förhållandena i respektive region. Det kan också bana väg för nytänkande och innovationer i vården när flera regioner funderar på hur utmaningar kan lösas och lär av varann. Dessutom är den demokratiska aspekten viktig, där regioner innebär större närhet till ansvariga politiker än om all vård styrs nationellt.

Sverigedemokraterna
Vi vill primärt öka den statliga styrningen av den svenska hälso- och sjukvården, då det är tydligt att den brister på flera plan och innehåller rent strukturella och organisatoriska hinder som begränsar en jämlik, effektiv och kvalitativ vård. Vi behöver samtidigt reformera sjukvården med inspiration från såväl det danska som norska systemet. Vi vill se ett statlig huvudmannaskap över främst specialistvården. Det är en process som behöver äga rum gradvis och dessutom planeras noggrant.

Moderaterna
Nej. Svensk hälso- och sjukvård är ett mycket komplext system där såväl regioner som kommuner och staten är ansvarig för olika delar. Det viktiga för Moderaterna är att patienten står i centrum. Vården kan bättre anpassas till befolkningens behov om beslutanderätten över vården finns så nära patienten som möjligt. Det är viktigt att medborgare och patienter kan utkräva demokratiskt ansvar för hur vården sköts, på en närmare nivå än i riksdagsvalet.

Liberalerna
Staten behöver ta större ansvar än idag för bland annat strategisk planering och styrning av beredskap samt placering av högspecialiserad vård. Regionerna bör utforma den nära vården, för att kunna anpassa den efter geografiska möjligheter och behov. Det kan vara aktuellt att slå ihop mindre regioner. Då säkrar vi lokal förankring och samtidigt dra nytta av stordriftsfördelarna. Norge har visat vägen här.

Vänsterpartiet
Nej. Det regionala självstyret kan vara en stor tillgång i arbetet för ett regionalt anpassat förebyggande arbete, folkhälsoarbete och andra insatser med regional prägel, men det får aldrig ske på bekostnad av jämlikheten. Därför behöver staten ta ett större ansvar för att säkerställa en jämlik vård i hela landet. Högerpartierna som styr majoriteten av regionerna kan inte tillåtas fortsätta dränera den offentliga vården.

Socialdemokraterna
Vi Socialdemokrater tror inte att vården bedrivs bäst som en stor statlig jätteorganisation. Våra regioner har ett lokalt perspektiv och gör det möjligt för medborgarna att påverka sjukvården i den egna regionen. Däremot behövs mer statlig styrning av sjukvården, bättre samarbete mellan regionerna samt att vi ser till att resurserna går till medarbetare och patienter.

Fråga 3. Vårdförbundet larmar om att många som arbetar inom vården väljer att gå ner i arbetstid pga arbetsmiljö. Det i sin tur ökar köerna. Vad kan göras för att öka förbättra arbetsmiljön?

Moderaterna
Vi vill minska förekomsten av delade turer i offentlig vård och omsorg och minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Samtidigt bör Arbetsmiljöverket få i uppdrag att ytterligare stärka tillsynen av den psykosociala arbetsmiljön och skärpa sanktionerna mot arbetsgivare inom yrkesgrupper som störst problem, som tyvärr ofta är inom kvinnodominerade kontaktyrken. Vi vill genomföra årliga uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet, både vad gäller psykosocial och fysisk arbetsmiljö, där vård- och omsorgssektorer belyses i särskild ordning.

Socialdemokraterna
Vi behöver anställa fler inom välfärden, med fler ordinarie kollegor blir arbetsdagen mer hållbar. Arbetsvillkoren, arbetsmiljön och möjligheten till utveckling och omställning ska vara så bra att fler orkar och vill arbeta längre samt att fler unga söker sig till välfärdsyrkena.

Vänsterpartiet
Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö för de som söker sig till vården och för de som redan arbetar där. En förutsättning för att många inom vård och omsorg ska ha lust och ork ett helt yrkesliv är tvärtom att de ges en möjlighet att arbeta mer noggrant, i sällskap av fler kollegor. För Vänsterpartiet har frågan om vårdköer och personalens arbetsmiljö därför en liknande lösning, personaltätheten måste öka.

Kristdemokraterna
Arbetsmiljöåtgärder som syftar till att bibehålla och utöka personalresurserna, i syfte att kunna säkerställa den bemanning som krävs för att fler vårdplatser ska komma till. Pengarna ska ges utifrån prestation och ta hänsyn till relevanta parametrar.
Samtliga regioner ska halvårsvis redovisa läget i arbetsmiljön och vilka åtgärder som görs för att förbättra arbetsvillkoren. Vårdpersonalen ska få rätt till kontinuerlig fortbildning av god kvalitet. En statlig utredning bör tillsättas.

Centerpartiet
För att få medarbetare till vården måste alla yrkesgrupper ges ett verkligt inflytande. Det måste skapas möjligheter för medarbetare att leda, lära och utveckla sin egen arbetsplats. Fler sjuksköterskor ska få betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska. All vårdpersonal ska ha möjlighet till fortbildning och olika karriärvägar. Det gynnar både den enskilda verksamheten och vården som helhet, med en bättre arbetsmiljö och personer som väljer att stanna kvar.

Sverigedemokraterna
Vi är inne i en ond spiral som måste brytas och Sverige har misslyckats med att möta det vårdbehov som länge signalerats. För att stärka arbetsmiljön behöver vi primärt tillskjuta medel så att mer personal kan anställas. Vi behöver också säkerställa utbildningsmöjligheter för personal som är lämplig men som saknar vissa kunskaper eller språkfärdigheter. Vidare behöver vården ges möjlighet till en mer långsiktig ekonomisk planering för att kunna erbjuda trygga anställningsformer.

Miljöpartiet
Fler kollegor är avgörande för att skapa en bättre arbetsmiljö. Miljöpartiet vill göra en stor statligt finansierad satsning som utökas med 10 miljarder per år och som från och med 2026 uppgår till totalt 40 miljarder per år permanent. Dessa pengar ska möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvården och vården och omsorgen. Vi vill också fördubbla den så kallade återhämtningsbonusen som Miljöpartiet drev igenom 2021. Dessa medel kan sökas av arbetsgrupper som vill pröva egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, exempelvis sänkt arbetstid. Många viktiga initiativ tas just nu tack vare dessa medel.

Liberalerna
Som vi skrev vad gäller köerna ser vi också att det hänger ihop. Det behövs fler kollegor för att skapa andrum och bättre organisation, till exempel bättre schemaläggning. Löneutvecklingen stannar också av för många. Vi vill, precis som i alla andra branscher, att det ska vara en bra löneutveckling genom hela karriären. Många upplever också att man inte får den fortbildning man behöver. Därför vill vi ge ett tydligt ansvar till arbetsgivarna att ge medarbetare fortbildning i sin yrkesroll.

Fråga 4. Principen om jämlik vård, är en grundbult i svenska vårdsystemet. Patienter har rätt att söka vård i andra regioner, sk utomregionsvård, men få patienter känner till detta. Vad är er inställning till det?

Liberalerna

Man ska kunna söka vård vart man vill i landet. Att det inte är tillräckligt känt är något vi vill förändra och har motionerat i riksdagen om just det. Liberalerna anser att som patient ska man kunna välja både öppenvård och operatoner utanför den region du är bosatt i. Regionerna ska hjälpa patienten genom att informera om, hänvisa till och boka vård i andra regioner.

Vänsterpartiet
Vi anser att utomregionsvård kan vara ett sätt att stärka den nationella jämlikheten, främst vad gäller operation och övrig specialistvård som är mer komplicerad. För de som väntar på operation och annat inom specialistvården behövs ett helhetsgrepp, alltifrån att Socialstyrelsen nationella ansvar stärks som innefattar att kontrollera och organisera var och vilka det är som kan behöva vård i en annan region, till att de som opererar sig i andra regioner måste få hjälp och stöd med boende och annan logistik.

Kristdemokraterna
Vi vill upprätta en nationell vårdförmedling för att använda tillgänglig kapacitet till de patienter som väntat olagligt länge. En sammanställning över tillgänglig vård ska upprättas och den som väntat mer än 90 dagar på operation eller besök hos specialist kontaktas av vårdförmedlingen om möjlig plats. Det bör även upprättas nationella väntelistor till behandlingar som kan komma att ha allra längst vårdköer och där patienterna riskerar att fara illa av väntetiderna. På det sättet kan vi i närtid få kortare vårdköer och göra det utifrån behovsprincipen.

Miljöpartiet
Vi tycker att det är bra att möjligheten finns, men informationen om vad som gäller och vilka valmöjligheter du har som patient behöver bli mycket bättre.

Socialdemokraterna
Regionerna måste bli bättre på att samarbeta och följa de överenskommelser som man har gjort. Det innebär att en patient ska informeras om möjligheterna att få vård och behandling i annan region om den egna regionen inte kan erbjuda det inom tidsgränserna i vårdgarantin.

Centerpartiet
Vi är positiva till det. Principen om jämlik vård över hela landet ligger fast, men det ska vara möjligt för patienten att själv välja var man får sin vård. Därför föreslår vi att 1177 byggs ut till den portal där patienten själv kan jämföra vårdgivare och se aktuella kötider. Primärvården ska också alltid upplysa om möjligheten att söka vård i andra regioner. Vi vill också se en utbyggd digital vård vilket ökar tillgängligheten till exempel specialistvård för alla.

Sverigedemokraterna
Det är en väldigt konstig ordning vi har i Sverige (ibland), att vi skapar rättigheter och sedan informerar man inte allmänheten om dessa rättigheter. Vår inställning är att man aktivt ska informera patienten om rättigheten att söka vård i andra regioner.

Moderaterna
Informationsgivning måste bli bättre. För att jämlikheten i vården ska bli bättre behöver Regering och riksdag ta ett betydligt ökat nationellt ansvar och ledarskap över hälso- och sjukvården. Därutöver behövs t.ex. de små och privata vårdgivarna för att kunna kapa vårdköerna och skapa en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård i hela landet. Vi vill inrätta en nationell vårdförmedling som ska hjälpa patienter med lång väntetid att få vård i en annan del av landet där det finns ledig kapacitet.

Sjukvårdspolitiska talespersoner
Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna
Margareta Fransson, Miljöpartiet
Lina Nordquists, Liberalerna
Anders W Jonsson, Centerpartiet
Kristina Nilsson, Socialdemokraterna
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna
Linda Lindberg, Sverigedemokraterna
Karin Rågsjö, Vänsterpartiet

Vi tackar de sjukvårdspolitiska talespersonerna och partierna för svaren. Är det någon fråga du saknar eller har du någon annan kommentar är det möjligt att göra det nedan.

Visa hela inlägget